Idag byttes tiotal, från 40 dagar till 39. Nu är det 30 dagar -nånting till bf.

Ännu en sömnlös natt till handlingarna. Jag hade magont (högt upp mellan revbenen), ryggont, bäckenet-ont, andningstungt, näsblod, en pigg krabat i magen, storm utanför och en natt utan sambo. En vaken katt som klampar runt på mitt bröst och mage, liten som buffar tillbaka. 5 kisspauser nattens första timmar. Röja undan täcken, kuddar och filtar som jag staplat runt mig, rulla runt och lyfta med armkraft, sitta några sekunder och känna hur blodet svischar runt och hur bebis flyttar sig. En liten kiss och tillbaka, otympligt försöka bulla upp kuddar igen. Andfådd. Några minuter senare har en pigg bebis hittat kissblåsan. Proceduren börjar om.. Snubblar på katten, kliver på en leksak som hon gömt på toagolvet. Irritation i kroppen. Suckar över nya hemorrojder och lullar tillbaka igen. Halstablett och snörvel.

Ja nu är jag höggravid. Ingen tvekan.

Ser nya bebisar välkomnas till världen på Facebook. Bebisar som fötts innan bf men inte alldeles för tidigt. Lagom tidigt. Hoppas att Pyret bestämmer sig för samma sak.

Amen.

Ibland slår det mig att det är en bebis som orsakar allt. En egen. En vi. En du och jag. Krämporna som graviditeten orsakar flyter ihop med alla andra svårigheter som varit. Belöningen som komma skall är för konstig för att ta in, för jag har ingen aning. Kan inte förstå, sätta mig in i eller föreställa mig. Därför mycket gnäll. Kanske också för att jag redan har varit låst i min kropp i 1.5 år, det är inte bara de sista tunga gravidveckorna. De är alla veckor under väldigt lång tid. Olika orsaker men samma känsla och ännu inget som resulterat i något (någon) som gör det allt värt. Förstår ni mig?

Texten ser tung ut men egentligen är jag bara trött, ganska ljus i huvudet annars, lugn i kroppen, glad över att bo i ett land där man tillåts att vara sjuk, ett land med skyddssystem som hjälper till. Glad att jag kan vila och ta dagen som den kommer utifrån min sömnlösa natt. Längtar efter att sambon kommer hem, längtar efter kliet på ryggen som avslappnar mig, tar bort värsta irritationen ur kroppen, ser fram emot att höra hur han haft det, att småprata. Önskar mig en helkroppsmassage, jag hoppas att han kan knåda mina vätskefyllda ben och ömma fötter och sprida må-gott hormon i kroppen.


(V 35, 34+2)

 

Bella

21 mars 2014 18:36

Va jättefin du är verkligen!!!
Inga bristningar heller *avis*. Jag har fått litegrann på höfterna.

Snart är belöningen här för er, alldeles snart !! :)
Kram Bella

http://bellabellam.blogg.se

Karin

22 mars 2014 10:46

Hihi tack Bella!
Nej ännu har det inte brustit. Får se om jag klarar magen.. Den är onekligen väldigt utspänd. Hellre höfterna än magen tycker jag :) Man får bära upp bristningarna som bebis orsakat med kärlek isf :)
Kram

 

C

21 mars 2014 21:17

Så underbart med magen, superfint! Nära nu ju :) KRamar

http://spyor.blogg.se

Karin

22 mars 2014 10:43

Tack C, ja det är ju egentligen nära (fast att jag suckar och stånkar över tiden som är kvar nattetid) ;)
Kram

 

JZ79

21 mars 2014 22:30

Va tiden går fort! Snart är pyret här :) Så fin mage du har!

http://jz79.wordpress.com

Karin

22 mars 2014 10:43

Tack snälla du!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...